Ingen koll
Vi har haft groupwork, något utflippat sådant..men det är ju freedag! :-) Vi var riktigt effektiva & kom precis vid öppningsdags till Corona för att ta en efterpluggöl...som blev två. Nu är jag mycket blygsamt berusad och sitter och gäspar. Underbart med helg ska det bli!
Vad gör ni ikväll?
Jag menar det, att leva flott kan vara trevligt ibland men inte alltid så positivt. Många går in i sig själv alldeles för mycket och tar någon annan hand om enns egna sysslor, då har man nog aldrig lärt sig att leva.
Ja du, det är en lång historia och flera olika händelser. Svårt att få någon annan att sätta sig in i allt när man inte har bevis eller papper att lägga upp.
Dels när jag hade min älskade vovve hos mig, var det en tjej som hoppade på mig på gatan och sa att jag var en djurmisshandlare då hunden var smal. Enligt den rasen så är dom inte allt för tjocka och jag VET att jag aldrig skulle skada ett djur som faktiskt står mig närmare än något annat. Efter några dagar stod hon utanför min bostad och glutta in genom mitt fönster. När några dagar senare hade gått fick jag en anmälan som socialen hade tagit emot, att jag missköte min hund och att han snart skulle dö hade hon sagt " CHOCKAD ". Dom kom hem till mig och tittade fast jag sa att det var skitsnack, men dom kom och bekräftade att hunden mådde bra !!! Skulle inga flera återvesök ske skulle det vara gratis och i det här fallet hade jag inte gjort något...ENDÅ ska dom komma och kolla upp mig IGEN och trots att jag inget gjort gav dom mig en räkning på 1100:- för besöker ? Aldrig i livet säger jag bara ! Jag gjorde en överklagan till länsrätten men ett år senare har jag fortf inte fått något svar !?!?! vet inte vad dom gör, om dom sitter och runkar " skratt " men inte fan går det undan.
Sen vad gäller min livskris och jobbsituation har jag vid flera gånger blivit nekad pengar, trots att jag gjort det jag ska. Jag har fått låna pengar av min gamla och sjuka morfar som ligger på 5 siffriga belopp och det gör ont i mig att han som behöver det själv ska behöva straffas pga mig och särskilt när han har hög ålder och man vet aldrig vad som händer. Om jag hinner betala tillbaka eller vad som händer om han kanske inte finns imorgon och jag riskerar gatan ? Jag vill inte tvingas leva på min familj. Anledningarna till indraget har varit att papper inte kommit in i tid ( fast jag lämnat in dom helt normala tidpunkter ) att jag varit sjuk och inte fått sjukintyg i tid från doktorn ) dels har min nya handledare ifrågasatt om jag tycker det är jobbigt att skriva överanklogor när jag inte gör något på dagarna ? Om jag verkligen bor i mitt hem då jag inte svarat i telefon ( då jag varit på ärenden och inte heller kunnat ringa upp då dom ringer på ett recpetionist nummer, dom har INTE egna nummer som syns på svararen och man kan ringa upp, i så fall får man ringa alla sina kontakter då jag har flera stycken och i stort sätt fråga sig fram och det ska inte jag behöva göra ) Jag får inte hjälp med tandläkar vård och sl kort, trots att hälsa är en viktig del som jag VET ingår i bidraget och sl kort behövs om man ska ut och leta jobb, besöka förmedlingar etc. Även dessa överklagor har inte blivit besvarade ennu.
Det är bara en massa oförskämda påhopp och mycket av utgifterna tvingas jag ta från mina matpengar så dom 2 sista veckorna varje månad äter jag endast en mindre middag på hela dagen och jag är trött, yr och sover dåliga tider, antagligen för att jag blir deppig och äter dåligt med riktig föda.
Jobbsöket har gått väldigt trögt på senaste, dels för att jag nyss tagit mig ur en svår tid som han inte verkar vara medveten om ( fått ny kontakt person, informationen går tydligen inte fram mellan kollegorna ) dels går det trögt för jag hela tiden mår dåligt över den dåliga kontakten mellan mig och kontaktperson, ekonomiska svårigheter som dom orsakar och otrevliga bemötanden.