Håller huvudet ovanför ytan

Herregud vad jag längtar efter en iordningställd fungerande lägenhet, få sova ut åtminstone en dag i veckan, kläder som hänger i ordning i garderoben, en normal filmkväll eller whatever. Sansade dagar med åtminstone lite lugn och ro, kanske få vara helt för mig själv en stund med.

Skulle använda den hundra år gamla tvättmaskinen men det blev översvämning, har tusen flyttkartonger och väskor att släpa ner till källaren (vet inte hur), Nikki är extremt nervös och stressad - far runt och skäller åt allt och hoppar på mig, måste dessutom försöka få i mig någon mat.. och ta en dusch. Jag kommer njuta av en till och med helt vanlig måndag när den väl kommer. Bara att fortsätta..

Just nu

Sitter på soffan i min nya lägenhet. Inte vår, utan min. Det känns självklart väldigt märkligt. Men nu är det som det är, och i detta ungkarlsliv ingår också matlagning - vilket resulterat i att dagens middag har bestått av ljumna köttbullar och kall spagetti från igår. Med ketchup.

Förutom allt känslomässigt som skett de senaste veckorna har jag även kommit igång med min praktik. Två veckor har jag varit där nu och trivs väldigt bra. Det är verkligen dags att få prova verkligheten ett tag nu tror jag de flesta av oss i klassen känner. Man kan läsa hur mycket som helst men får man aldrig testa teorierna så har man inte mycket nytta av dom. Förändringar på flera plan detta året alltså.. Den största lärdomen är att hur mycket man än planerar och tror så vet man aldrig. På både gott och ont. Jag antar att livet hade tappat en del av sin charm om vi hade vetat allt.. jag hade iaf inte velat ha det så, trots allt.

Vacker låt jag lyssnar på idag (stämmer dock inte alls överens med titeln)


Ps. Tack för alla era gulliga och fina kommentarer, jag läser dom och uppskattar dom men har inte riktigt energi just nu för att svara på allt.

Söndag 25 januari

Det är snart februari och jag hoppas innerligt att det blir en lugnare månad än den som är nu. Det är så mycket upp och ner på alla sätt och vis att jag är alldeles matt. Trött hela tiden, men hinner inte sova. Stora förändringar på gång och jag har ingen aning om hur det kommer bli, kommer kännas.

Vi börjar bli klara med packningen. Helt otroligt vad mycket saker som har funnits på de här 84 kvadratmetrarna. "Bara" städningen kvar nu i veckan sen flyttas det om knappt en vecka. A och Nikki till Skåne och jag till nya lägenheten, där jag tack och lov får sällskap av E och Pollyplutt. I fix, I fix...


Packar

Hela dagen har gått till packning bortsett från en promenad i vintervädret med L och Nikki. Jag kan inte begripa vart allt skräp kommer ifrån, och VARFÖR vi inte har kastat det tidigare? Det är mängder med tomma kartonger, köksprylar gömda längst in i skafferiet, gamla sunkiga skor som inte använts på två år.. Fast egentligen ska jag inte klaga, jag njuter av att rensa, slänga och bli av med saker. Det känns befriande och skönt.

Pollyplutt far fram och tillbaks mellan kartonger och lådor, förmodligen i tron om att vi håller på att bygga en stor lekplats till henne.



Här på besök hos L och Max för ett tag sedan

Kära blogg

18 januari 2009. Det har varit mängder med tankar och känslor under dessa knappt tre veckor av det nya året. Det har varit långa dagar, och korta dagar. Jag har gått ner 3 kilo trots allt julgodis, utbildningens sista tenta är gjord - och framförallt, det som har upptagit mestadels av mina tankar är beslutet som A och jag har tagit. Vi ska separera och han flyttar ner till Skåne om inte lång tid. Som ni säkert förstår kommer jag inte gå in på några detaljer här, en separation är så väldigt känslig och privat. Hur som är det inte lätta grejer.. I helgen har vi börjat packa. Det är inte som vilken flytt som helst, det är nästan 5 års liv som packas ihop. Det går inte att inte beröras av det. Men i slutändan handlar det om vad man tror är det rätta just nu och att se möjligheter. Jag tänker då inte leva mitt liv genom att bara se det som gör ont. Det varken kan eller vill jag. Imorgon börjar en ny vecka, och jag ska göra den så bra som möjligt.

Livstecken

Det var längesedan nu ja, har varit nere i Skåne, det har varit jul & nyår. Min blogglust har vart försvunnen på sistone och nu är det så mycket annat att det får helt enkelt bli en bloggpaus på obestämd tid. Hoppas att ni har det riktigt bra där ute och gott nytt 2009! Kram på er! ♥