Väntar
Trycker i min gröna oliver i min hungersförtvivlan (finns det ordet?) medan jag väntar på att A ska komma hem. Pluggandet får bli efter maten, det går ju bara inte att fokusera på sånt där seriöst utan energi i kroppen. Tänkte ta tillfället i akt att uppdatera er kring grannsituationen. Någon undrade vad som hänt med jättebebisen och då känner jag en viss skyldighet såklart att berätta om läget.
Jättebebisen lever, frodas och mår vad jag vet bra. Han springer på som vanligt och nu när våren börjar närma sig är det dags att sätta hjälm på katten förstås (ni vet spaden på balkongen).
Militärgrannen (också känd som ADHD-grannen) bor numera i Stockholm där hon jobbar och tjänar storkovan. Dock har hon en man här i Umeå men är väldigt dålig på att hälsa på oss. Hoppas du läser det här!
Sen så har vi fått en ny granne, en mycket trevlig kille som är Nikkis nya hundvakt.
För övrigt är det ganska lugnt och stillsamt här och jag ser fram emot att få känna lite grillos i luften snart!
haha hungerförtvivlan var ett bra ord =) Åh jag vill vara er nya granne och vara nikkis hundvakt!! =)
de tar till och med 10 000 för valparna där! meeen, jag tycker den kenneln verkar bra så det får det vara värt.
kram!
Nä du har inte frågat innan :-) Jag läser en utbildning som heter Management med inriktning mot hälsopromotion. Det är en hälsa, ekonomi och ledarskaputbildning.
Är precis i slutklämmen nu och ska skriver c-uppsats. Pluggar du själv eller kanske jobbar?
Kram!
Ja, fast det tar emot lite att erkänna så var det rätt. Det kommer kännas konstigt ett tag men sen blir det bra igen. Ibland måste man inse vad som är bäst fast det gör ont i en. Men det är som de säger - det som inte dödar en, gör en starkare. Så vi får hoppas på det i det här fallet. Kanske till och med får några muskler ;)
Kram!
grillos ja! och potatisgratäng gjorde min sambo häromdagen så nu har jag ätit det tre dagar i rad :) yeaah!
Jag har också haft ett bonsaiträd men det dog det med. I slutet var det bara stjälken kvar. Mamma som är florist blev helt förtvivlad :(
Vad bra att ni har en granne som kan hjälpa till med vovven. Går hon på dagis något då? Jag vågar nämligen inte släppa iväg Nemo någonstans. Är man kanske alldeles för överbeskyddande?
Godnatt på dig.
kramis